I min nyligen omarrangerade bokhylla har jag en godbit som jag plockade fram i morse vid femtiden när jag inte kunde somna. Jag ber att få dela med mig:

892. Chokladkarameller

84 gr. finstött vaniljchoklad

450 gr. toppsocker

2½ del. tjock grädde

2½ del. mjölk.

Sockret upplöses i mjölken, grädden tillsättes och vätskan får långsamt koka upp. Chokladen upplöses i minsta möjliga mängd hett vaten, varefter den nedröres i sockerlösningen, som får sakta koka, tills en droppe därav genast hårdnar i kallt vaten. Smeten upphälles på en oljad plåt eller stenskiva. Då massan nästan är kall, skäres den med en vass smörad kniv i fyrkantiga bitar. Var bit lägges in i en fyrkantig bit smörpapper.

897. Kanderad frukt

Syltade frukter

½ kg. toppsocker

2½ del. vatten

1 msk. glykos (druvsocker).

Den syltade frukten lägges att avrinna på sikt. Sockret, vattnet och glykosen kokas till karamellprov, se n:r 800. Kastrullen sättes därefter i en gryta med hett vatten. Frukterna sättas på spetsen av en hattnål, doppas i sockerlagen och läggas därefter på en oljad plåt eller stenskiva.

På samma sätt kanderas valnötter och andra nötter.

Om jag hade haft en hattnål hade jag bums gjort de kanderade fruktbitarna. Recept n:r 894 behandlar Kyssar, men de kan jag åstadkomma utan hattnål.

Recept tagna ur: Wenström, K. (1926). Husmoderns kokbok. Stockholm: B. Wahlströms förlag.

Små grodorna, små grodorna, små stackars, stackars grodorna på vägen som söker efter lite värme på de asfalterade bilvägarna när det blir kvällsvalt.

I strålkastarskenet hamnar de som ur ett förstenat ögonblick på min näthinna när den just tar ett hopp i en ödesdiger riktning in, under. En vänder sig just mot skenet. En är ett minne blott. En sitter i profil. En sitter med nosen mot. Uppsträckt. Vilande. Värmande.

Stackars små.

Röd krusbärskräm som är lite för lös. Pappa långhårig som aldrig förr. Valpen större än fyraåringen men lika barnslig som när hon kom. Systers ansikte förändras. Mamma som vanligt i sitt paradis. Älsk på väg. Saker överallt där de inte riktigt hör hemma. Stulen film. Fler röda krusbär pärlar på köksbänken. Tysta marsvin. High tech kring min tv. Någon visslar glatt. Lillebror har flyttat hemifrån. Hit.

Nulla in Mundo Pax Sincera - Vivaldi

Dessa årtidsväxlingar! Jag hinner knappt vänja mig vid att det är vår så blir det sommar. Jag hinner inte vänja mig vid att det är sommar så är de lediga dagarna ett minne blott. Jag drömmer om Utlandsresan som aldrig kommer och saknar ljuden, det nya och dofterna.

Där, mitt på minisvingen på väg hem, kommer jag plötsligt på... det doftar utomlands! Trots att det måste ha varit snudd på minusgrader i natt och att jag verkligen önskar att jag hade tagit fingervantarna med mig när mina händer kramar det iskalla cykelstyret. Trots att vägen är mer än känd och ljuden är vana för öronen. Det är nästan som här, fast någon annan stans. Det är nästan som någon annan stans, fast här. Hade jag bott där, någon annan stans, hade jag känt att det doftade hemma.

Men, nog hade någon annan stans varit skönt. En stund. Eller två.

När?

Så här i efterhand ångrar jag att jag tackade nej till omrumsteringshjälp i går afton. Tack och lov är jag på bra humör och i vardagsrummet står nu en tom bokhylla ropande efter sina kära böcker som i sin tur täcker nästan en halv vägg i sovrummet. Det kanske är bra att låta sitt bråte upptäcka nya vyer ibland.

Efter en total utröjning av mitt stora zoo ligger en svag dimma av damm lite överallt. Har jag släckt slipper jag se den. I mitt lilla zoo blev det ett väldigt muttrande och kaxande efter att gruppernas medlemmar varit åtskilda i strax över tre kvart, men som van paprikalangare vet jag att också pellets löser de värsta konflikter. Krigsmedling med hjälp av mat kan vara något att ta efter för andra. Det fungerar också på människor, vet jag.

Hur jag nu ska lösa att dammråttorna inte claim:ar fönsterbrädan som sin är ett mysterium. Här hjälper troligtvis inte hålplattor. (Eller..?).

I morgon borde det vara inflyttningsklart för en mänsklig hyresgäst.

Tänk att en fin dag på stranden tillsammans med sin hund, en boll och leklust kan bli bara så... fel. En skitdag helt enkelt som kan lysa upp någon annas dito. Klicka och skratta nedan.

Absolut inte appropå skitdag, så flyttar min bror in till mig snart.

Spännande!

Presenterna bara fortsätter.

Har jag verkligen gjort mig förtjänt av allt detta?

Dawg som skiter i allt - speciellt husse