Senaste inläggen

Av silje - 7 augusti 2010 22:41

Det är fruktansvärt att uttala dödsdomar mot någon man tycker om. "I morgon är Dagen". När man vaknar nästa gång är Dagen kommen. Att bestämma att gränsen måste vara nådd (Är den? Finns det verkligen inget sätt..?) 


Min näst siste svarta prins fick gå vidare som jag själv hade önskat, om jag fick välja mitt eget scenario; hemma, trygg, fullständigt ovetande, utan rädsla eller smärta och ätande en stor skål med favoritmaten.


Mot fjärilarna, mitt prins, mot fjärilarna! Nu kan du springa hur snabbt och vigt du vill. Jag och den siste svarte kommer att sakna dig.

Av silje - 3 augusti 2010 01:23

Jag fortsätter lära mig saker. Om trädgårdar och renovering. Om hur man benämner spöken vid dess namn. Om att hon bara var en fjortis. Om hur glad jag är och hur mycket jag faktiskt tycker om Honom. Om hur knasig min kropp är. Om att den inte kan ställa om från natt till dag. Om att steget att ändra sitt liv inte ligger så långt borta ändå. Om palliaton av datorer och dammråttor. Om hur snabbt en havsgris tänder växer. Om hur de stora svallvågorna på jobbet aldrig tar slut och hur skönt det har varit att få vara bortkopplad från det. Om hur dålig jag är på att vara social. Om hur bra jag varit på att inte stirra på varken dator- eller tv-skärmar i sommar. Om hur lätt komplicerat jag kan göra allt utan att det ens är det. Om hur långt jag har kommit och hur långt jag har kvar. Om att jag nog aldrig kommer att sluta älta. Om att jag faktiskt har en historia i mitt huvud som jag vill skriva ned, någon gång.


Jag fortsätter också att vara helt nollad. Om tidsspannen. Om hur spökena kan punkteras tillräckligt ordentligt för att aldrig blåsas upp igen. Om hur svårt det är att dela tillvaro trots att man säger att det egentligen borde vara lätt. Om hur arg jag kan bli på mig och andra (ja) för att jag inte fungerar som jag vill fungera. Om hur arg jag kan bli på mig för att steget har grymma trösklar ivägen som inte borde få vara där. Om processorer. Om vad jag skulle göra i stället för att göra det jag gör. Om hur man orkar vara mer engagerad. Om vad jag skulle göra i stället. Om hur jag skulle kunna göra allt lättare. Om ältandet ens någonsin kommer att ta slut. Och så om tiden. Igen. Om hur man egentligen skriver. Inget nytt på nollningsfronten alltså.


Det tar ungefär tio dagar för tänderna att växa ut för en havsgris. Mindre än fem minuter för en vampyr. Jag vinner.

Av silje - 26 juli 2010 17:06

Jag vill alltid flyga i en såpbubbla. Inte vakna fastnaglad i lakanen i ett mörkt rum och inte kunna röra mig av rädsla för att den kommer att spricka. Det är mycket härligare att sväva viktlös med håret som ett yrande kring ansiktet när den bär med mig genom solljus och gröna vidder, med svalor som susar in under en tegelpanna i taket och fina sandkorn i skorna efter gårdagen. Alltid leende.


Han låg på den långa trasmattan och funderade över vardagen i går kväll. Om funktionalitet och praktikalitet. Jag funderade över normer och radikaliteter. I går spelade vi guitar hero metallica tills fingrarna blödde för att behålla bubblans ytspäninning intakt en stund till (och jag måste erkänna att jag nu klarar två låtar på expertnivå). Trots detta fick jag ett sms om att vardagen kommit och jag är lite glad över regnet som pickar på mina fönsterrutor. Tvättmaskinen sköljer bort såpan från när bubblan sprack och jag förvandlas långsamt till en vampyr igen. Solmärkt med en oregelbunden pigmentförändring i pannan. Så måste det tydligen vara.

Av silje - 12 juli 2010 21:49

En kväll och en plats som jag inte vet hur jag ska handskas med och jag glider vant ned framför skärmen där informationen aldrig tar slut. Efter att ha levt några fina veckor i ett tillstånd som skulle kunna beskyllas för att vara platspromiskuöst, där jag inte vetat var jag ska somna när natten kommer (och det har känts bra), börjar den lilla kvarnen i magen mala. Trots att jag bara är halvvägs in i ledigheten. Korn efter korn matas ned mellan stenarna och slutligen bildas ett damm i ännu en säck. När fingrarna skriver in ansiktsboken i adressfältet står jag nästan och trampar av och an inuti och överväger plötsligt att avveckla min användare där helt och hållet. Andra dagar, när lilla kvarnen går an helt utan anledning, funderar jag om det kanske är dags att byta ut en del av vardagssituationen. Destroy, erase, improve. Men sådant är ganska läskigt, så jag tänker inte mer på det oftast, trots att det nog egentligen är små klockor som ringer någonstans långt borta. Sådana som jag borde anstränga mig lite mer för att höra.


Vi har försökt leva ett tag utan någon fast och orubblig plan. Vi har försökt med önskemål, men inget större än så. Jag kämpar då och då mot Hans måsten och Hans impregnerade, sölblöta arbetslusta. Jag slingrar mig liksom förbi och ställer mig mitt emellan dem. Jag hoppar, vinkar och tjoar för att synas bland tentaklerna som sträcker sig mot honom. Oundvikligen lider den här heliga tiden mot sitt slut och jag vägrar bestämt att kika upp mot svällande, bubblande orosmoln.

Än så länge är jag fri och sover var jag vill.

Av silje - 4 juli 2010 18:58

Denna spränger nästan min bröstkorg.


Det är värt att klicka vidare på länken till youtube. Ingen annan lyrics-video duger.


Sick Puppies - White balloons

Ark

Av silje - 4 juli 2010 18:36

Jag är ett A4-ark. Jag har blivit vårdslöst ihopskrövlad och bortkastad med ett överhandskast i papperskorgen. Jag har blivit upplockad av samma hand, utvecklad och tillstruken igen. Därefter riven i två delar, och sedan i fyra, och bortkastad igen. Så upplockad på nytt, ihoppassad och tejpad med svart eltejp. Därpå ihopknycklad det hårdaste som är fysiskt möjligt och lämnad vid en kamin som tändmaterial. Sedan kom någon annan och plockade upp mig. Vecklade varsamt ut mig. Såg mig och log. Jag är full av rynkor, slitningar och veck. Jag är felaktigt ihoptejpad med svart tejp. Du kallar mig ren. Vit. Slät. Så som jag önskar mig. Ett nytt ark.

Av silje - 4 juli 2010 18:13
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av silje - 1 juli 2010 12:25

Jag väntar ju på dig. Jag vet inte vad jag skulle göra annars. Jag är så van.

Men det är lite tråkigt.

Presentation

Omröstning

Känner du och jag varandra på något sätt? (Genom jobb, skola, gamla vänner, nya vänner, internet etc).
 Ja
 Nej
 Inte ännu
 Vi behöver inte känna varandra

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2011
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Brevlåda


Skapa flashcards