Men... överlevde Shere Kahn i Djungelboken? Han fastnade ju under ett stort huvud från en lejonstaty i en spricka med glödande lava (och med en gam som berättar roliga historier). Instängd i stenmunnen. Törstade han ihjäl där inne? Får man lämna så öppna slut i en Disneyfilm?

Nu måste jag ju se klart filmen innan jag går och lägger mig.

...

Näe, nu blir jag ju ledsen. Stackars Shere Kahn. Eller, lever han i Djungelboken 2?

Hå hå, ja ja. Det är nog sovdags nu tror jag.

Det är något speciellt med vampyrfärderna jag tar om natten, på en gul sparkcykel, ungefär vid den här tiden. Det är ingen gratis ljusterapi nuförtiden på ljusbehandlingen, men strax där utanför blev jag kastad tillbaka i tiden av en speciell doft. Jag blev plötsligt si sådär tio - elva år och satt nere i vårt förråd i min "by". I förrådet fanns så klart en massa gval (skrot), pappas någon-tid-därefter stulna laddutrustning och en underbar maskin som gav upphov till mången timmes spänning. Datorn. Amiga 500:an.

Där spelades det främst två spel (allt på diskett naturligtvis). Ett minns jag inte riktigt vad det hette, men det var lite läskigt eftersom man var ett monster som skulle döda andra monster. Naturligtvis till läskig musik och konstiga fällor där blodet spröt ur monsterkroppsdelar. Dessutom fanns det en bugg vilken gjorde att spelet frös ibland, andra gånger fick det en väldigt speciell grafik och de tredje gångerna tog man sig inte förbi vissa hinder. Detta gjorde det helt värdelöst egentligen, men jag spelade det ändå.

Det andra spelet hette "rainbow islands" och var helt bedårande. Jag guidade en liten pojke i tennisskor som skjöt enkla, dubbla och trippla regnbågar på bin, larver och fåglar. För varje bana fanns en "boss" i form av en spindel. Följaktligen skulle denne skjutas regnbågar på tills den fick kryss över ögonen (dog) och hade man varit duktig och samlat ädelstenar i regnbågens färger så fick man en jätteädelsten. En bana för varje regnbågens färg. Ett lysande spel! Kruxet var att vår joystick inte gick att hoppa diagonalt med, varvid det fanns en ände på glädjen när man kom till ett speciellt ställe där man behövde just hoppa diagonalt, istället för rakt upp och åt sidan.

Det var en trevlig, men kanske lite unken doft, jag stötte på på den gula blodskjutsarcykeln.

Rainbow Island för Amiga 500