Kittlar det lite i din mage just nu? Som om jag släppte ned en fjäril i taget i den. En citronfjäril. En kålfjäril. En blåvinge. Jag sparar nässelfjärilen här på mitt finger, otåligt vickande på sina vingar. Ännu är det inte sommar.

Jag sitter fast i någons minne. Som ett sött nikotinmonster kanske. Jag har hört att jag kan vara en drog. Ska jag ge dig en kram, eller blir det bara värre då?

Ut på asfalten kom lilla vampyren uttumlande. Hon snubblade nästan över sina fötter och skrapade nästan sina knän på vasst vintergrus när pupillerna drog ihop sig till knappnålshuvudens storlek så att hon nästan blev blind.

Bland minusgrader slogs solstrålarna och bländade henne när solen beundrade sig själv i spegelblank is. Två årstider ovanpå varandra, som OH-bladen vid old schoolbänken, krockade med hennes sinnen så våldsamt att hon undrade om hon kanske borde byta dygnsrytm.

Frusna maskrosknoppar vid ytterdörren övertygade henne nästan innan hon lyckades stänga in sig i dagmörkret och sova bort solkatterna bakom ögonlocken.