Jag blev utbeordrad av en superstressad chef att jobba i lördags. Till saken hör att beordringen låg på ett mobilsvar som jag inte kunnat lyssna av förrän nu på morgonen. Vilken upprörande time-warp.

Jag undrar hur man gjorde förr i tiden, när mobiltelefonen inte fanns? Skrev alla upp exakt vad de skulle göra under sin ledighet i en timkalender för vidare bedömning om vad som var viktigt? Vad hände när man var bortrest? Tog chefen bilen och sökte runt hemma hos folk? Knackade dörr? Hade telefonnummer till ens familj och vänner? Skjöt in radiostyrda elektroder under huden när anställningsavtalet skrevs på, som utdelade stötar när det var dags att jobba extra?

Jag avskyr "dolt nummer" mer än någonsin nu. Jag avskyr känslan av att "allt" står och faller på mitt vara eller icke-vara. Speciellt när jag inte vet om det över huvud taget. Jag tror inte att det ska vara så. Nu har jag hennes smattrande ord från flera dagar sedan som ett eko som bollar och bollar mot min trumhinna när jag ska försöka att sova. (Blir jag avskedad nu?).

 

Sam

23 augusti 2010 12:54

Ursäkte mig men hon är ju dum i huvudet om hon beordrar via mobilsvar, det kan ju omöjligt vara ditt fel. Jag vet inte om man ens kan göra så??!! Nej, du blir inte avskedad. Hon kanske blir det.

 

Anonyme Ante

23 augusti 2010 14:18

Men du slapp jobba i alla fall? Hur kan man vara så korkad att man beordrar ut övertid på ett mobilsvar? Normalbegåvning?!?

 

Silje

23 augusti 2010 17:40

Ja, allt är väldigt märkligt. Och jobba kunde jag ju inte göra eftersom jag inte visste om att jag skulle göra. Ska bli spännande att träffa henne... (hurv).

 

Anders

27 augusti 2010 09:03

Nå, hur gick det?

http://andersforskar.blogspot.com

 

Silje

27 augusti 2010 18:24

Jag skrev ett mail och förklarade. Med tanke på att jag inte har hört ett endaste litet ord från chefen men åkt på en extra natt nu så borde jag fortfarande vara anställd i alla fall...

 

Silje

8 september 2010 08:58

..och på meddelandet jag aldrig hörde blev jag utbeordrad på torsdagen också. Hon sade att hon var sur på mig, men det är utrett nu. Holy smokes.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...