Först hörs inte så mycket. När jag sedan jag inser att sömnen undsluppit mig blir bakgrundsbruset från ventilationen i sovrummet irriterande högt. Det har ljusnat bakom mörkläggningsgardinen och rummet känns inte längre omslutande bekvämt. Junipratet från fåglarna i poppeln blir till högfrekvent tortyr och efter ytterligare en stund hör jag de första postplanen dra igång sina propellrar på landningsbanan. Då vet jag ungefär vad klockan är. Tidigt.

En halvtimme senare kommer det hårdhänta rycket i portdörren när tidningsutdelaren är på väg att dundra upp för trappan. Och nedför trappan. Och så portdörrsvåldandet igen. Om en timme eller så kommer granntjejerna i uppgången att klicketiklacka sin väg ut mot nya vardagliga äventyr och jag vibrerar i hela kroppen.

Klarvaken.

Tankarna har berört spöken, troll och en del tomtar. Jag har spånat på vidare kategorier såsom medspöken och händelsespöken, men är relativt säker på att ett spöke är ett spöke är ett spöke, och är mindre säker på om jag vill komplicera det mer i landet Om. (Händelsespöken bor i landet Varför, för övrigt).

Vigt och vant har tankarna dessutom behandlat jobb, familj, vänner, ekonomi och omständigheter. "Kanske är det lika så väl att jag inte har någonting jag drömmer om just nu", tänker jag rationellt och saknar i slutet av tanken just känslan av att ha någonting att drömma om. Någonting att sänka ned sitt inre i och omslutas av, inifrån.

Sedan ökade pulsen till nästintill arbetsmode, jag blev mer och mer irriterad och till slut vann tanken om en tidig frukost över alternativet att ligga kvar i den frustrerade kostymen.

Min mor är på övernattningsbesök. Bäst att jag kryper ihop i sängen igen innan hon vaknar så hon slipper förfäras av mina vassa hörntänder. Det är trots allt nästan dag nu och de syns så väl då.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...