Nej, ok, det var inte världens bästa inlägg som gick förlorat - men det kunde ha varit det! Det var däremot en spännande dröm med massor med rafflande action som väckte mig i förmiddags, och jag var tvungen att hämta andan lite innan jag kunde somna om.

Jag är tillbaka på ett jobb där jag sköter mina gamla sysslor, omgiven av gamla bekanta men i en annan lokal. Ett hopp fram i tiden visar mig mitt i en hektisk röra bland okända kända personer som rånar sedeldepån där jag jobbar. En känsla av systematik och ordning i kaoset finns och jag vet att jag har en plats i det. Allt eftersom skapar jag kontroll och jag arbetar systematiskt med att samla oklanderligt prydliga buntar, svetsade i större buntar om fem med plastband. Jag väljer bleka hundringar och röda femhundringar. Ratar de små valörerna och nekar den största. Skräp är skräp och kastas åt sidan. Jag packar en plåtvagn med skepp efter skepp med sedelbuntar och hör kartongslamret från de tomma skeppen när jag samlar ihop dem.

Plötsligt blir det bråttom. Alla sprids i något slags kaotiskt lugn och tillsammans med bytet hoppar männen in i flyktbilen. Någon har larmat och jag förstår att det är kvinnan med blå mascara.

Ett hopp fram i tiden: männen med blå uniformer och blinkande lampor på biltaken är på väg mot mig och min väninnas gömställe, bakom ett rangligt plank bredvid byggnaden. Det är bara vi som är kvar på platsen. Med skräckslagna ögon ser jag mig själv rakt framifrån som en blek, söt brunett med långt, vågigt hår. Svetten pärlar i pannan och jag inser att det inte finns någon utväg.

Analys någon...?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...