Det är så härligt med hundpromenader! Nu när värmen har kommit för att hälsa på i några dagar är det riktigt mysigt. Tikarna är enklast. De står och tittar vid dörren och gäspar när man frågar om de ska kissa. De går kring hörnet, sätter sig och sedan vill de gå in igen. Att ligga på soffan och sova är deras favoritsyssla.

Valpen är relativt enkel, även om det blir en massa svammel också. Men svammel är ju mitt andra namn, så det passar mig.

Hunden är besvärligast eftersom det är så viktigt för honom att läsa nyheterna och därefter sätta sin egen prägel på dem. Gärna långsamt. Han fyller väl elva aktningsvärda år i år, så om det hade funnits läsglasögon för nosen hade han behövt det. Han går oftast ganska sävligt och dolar på, men idag drog han mig vid näsan.

Stor och stark som han är föredrar jag när vi använder nosgrimma på honom, för får han då för sig något är jag minst lika stark som honom, har full kontroll och konstigheter avledes lätt. Kedja på honom kan också vara bra, om han inte själv lägger det långt ned på halsen, mot bringan. Då blir det som en sele och jag är chanslös. Liten Silje mot hur mycket muskler som helst. Jag har tidigare släpats efter honom genom mossa och pinnar när han rusat efter både fantasidjur som vanliga djur, och jag blir lika arg varje gång.

Idag noterade han nog den lilla skrutthunden som damen i permobilen hade redan innan jag hade sett den, men han låtsades sedan som ingenting. Liksom visslade lite nonchalant och tittade åt ett annat håll. Jag missbedömde hennes fart och han gick ju så sävligt, ända tills han gjorde ett explosivt kraftutbrott och grävde ned klorna i asfalten. Rullkopplet fräste och släppte. Lilla hunden tjafsade. Stora hunden tjafsade tillbaka. Damen i permobilen blev relativt förskräckt. Smala linan grävde sig in i min vänsterhand och jag hann tänka "uh owh" där mellan hårda hundord och hårda ord från mig till stora hunden.

Tack och lov konstaterade damen i permobilen bara att "det var en hanhund" jag hade att göra med och jag pratade vasst allvar med stora hunden tills han obekvämt skruvade på sig och damen med följe var långt borta.

Fyra grymma brännsår i handen kommer att svida gott i handspriten.

Det är härligt med hundpromenader!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...