Så, hur gör man när man väl en gång har imploderat? När man liksom är den där punkten av allt och ingenting. När man är så liten att man inte ens finns och ändå ska lyckas utveckla atomer ur intet, som i sin tur ska utveckla molekyler, proteiner, invecklad-heter, liv och slutligen styrka nog att ens klara av att röra sig minsta lilla. Säg mig hur man gör, så att jag kan bli människa nog att möta en annan människa.

Utanför fönstret låter det som om någon står och slår med en metallsked på en stor kastrull. Hårt. Jag måste byta rum för att kunna sova. Dessförinnan måste jag svara på ett mail, vilket känns så jobbigt att jag måste fortsätta vara inloggad här. Ifall jag måste kräkas känslomässigt.