Jag doppar tårna i känt vatten och det knottrar sig på huden när rysningarna klättrar upp längs mina ben. Det är så välbekant att det känns som om jag aldrig drog upp fötterna under mig en gång, och vaggade mig långsamt för att söka värme hos mig själv. Hos andra.

Ögonfransarna klipper som hos ett nyvaket barn som försöker reda ut om drömmen är verklig, eller om verkligheten är en dröm. Kanske trodde jag att jag somnade en stund, trodde mig drömma, och insåg sedan att jag hela tiden varit vaken. Att kårar inte går att drömma bort. Att känt vatten ändå är lika vått som vilket vatten som helst.

Med min viljas högra hand tvingar jag benen från att dras inunder mig. Med min viljas vänstra hand trycker jag mitt huvud mot väggen och hindrar mig från att vagga. Med min viljas röst talar jag mot mitt öra och ber mig vänta en stund, även om det blir kallt.

Stilla, med tårna i vattnet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...