Jag gick i eftermiddag ned i min pappas förråd för att se efter om jag hade kvar det inskolningsmaterial jag fick av Posten när jag skulle läras upp till postkassörska, men hittade istället en halv kartong med minnen av varierande slag. Mestadels i pappersform. Jag älskar minnen i pappersform. Ljusa som mörka.

Ett axplock:

Vykort: "Borgå 990210: Hej gullevännen min [...] Ha en underbar alla hjärtans dag min älskade "Silje"! Puss! Din Malin".

(Malin var en av de två brevvänner jag aldrig träffat på riktigt som jag kunde ha gått i graven för).

Mail till Håkan: "Han är helt enkelt inte kär i mig längre och är tveksam om han vill fortsätta att vara tillsammans med mig. (Fattar ingenting..). Sen uppdagade det sig att han var på fest dagen innan han kom upp till mig på Yran och där träffade han en tjej. Monica32 heter hon i min värld [...] och han sov över hos henne, men ingenting hände. Sen tog han bussen till mig klockan åtta samma morgon. Och antagligen så tyckte han så mycket om den där damen att han vill kolla vad som händer mellan dem. Och jag är förkrossad. Helt enkelt."

Ett annat mail till Håkan: "[...] han ringde till mig i alla fall i förrgår och sade att han ville vara tillsammans med mig igen. Bara sådär... Blev lite förolämpad. Kändes som om han tog det väldigt mycket för givet att han bara kunde ringa mig och säga att han var färdig med Monica32. Bara sådär".

Mailen fortsätter: "Jag måste prata med M om just den. Framtiden.. Vad som ska hända mellan oss nu innan denna förbenade USA-resa han ska göra [...] i och med att han har fått mig att lita på honom så fruktansvärt mycket nu i och med alla resor fram och tillbaka med flickor i alla storlekar, höll jag på att saga... De är inte så många, men det är nog ändå. Tre.".

Sista mailet: "Roligt att höra att lilla familjen mår bra och att allt bara är... mysigt! [...] Det blir nog inga bäbisar för mig på ännu ett tag. Och det verkar ju ännu mer avlägset för tillfället när den enda kandidaten för papparollen inte längre är aktuell. Men det kommer. Ha tålamod."

Utdrag ur ett brev från S: "Jag lever i nåt slags ingenmansland mellan barndom och vuxenliv. Det finns en dörr till vuxenlivet där framme. Jag undrar om man måste stänga den efter sig. Det vill inte jag. Men det är inte bara skrämmande, det är behagligt på nåt sätt också."

Det finns vackra brev från T medan internetkärleken spirade som grönast. Bilder på drakar. En underbar handskriven lärobok i spanska som jag skrev under mina spaniendagar. Kurskataloger för massageterapeututbildningar. Ambitiösa anteckningar från första praktiken på sjuksköterskeutbildningen. Kärleksbrev från min mor. Roliga historier från min syster. "Boken om mig" som jag skrev i högstadiet. Examensarbetet från gymnasiet. Och min blå diktbok i A4-format.

En söthet som jag skrev för snart 14 år sedan (gosh!) som står där i:

Långsamt tynar verkligheten bort,

smyger försiktigt ut till de andra.

Överger rummet åt oss blott,

för att lämna oss med varandra.

Jag älskar skrivna papper!