Så gick jag där i kulverten och ringde till sekreteraren för att berätta att det fanns lunch till alla i kylen. När jag hade lagt på klirrade det metalliskt på golvet och jag undrade vad jag hade tappat. Något silverfärgat hastade iväg framför mig och jag stannade för att se vad det var.

En skruv.

"Aha. Det var där den var", tänkte jag och kom sedan på att jag inte ens hade varit ironisk.

Jag lät den ligga kvar och cyklade hem.