Usch. Visst är det skönt att natten har passerat i en väl tilltagen hastighet, men det är jobbigt att känna en oro för att ens arbetskamrater ska få en dag utan dess like på grund av personalbrist. Att skriva fördelningslistan i natt var hemskt, och att gå ifrån jobbet med en tickande bomb bakom sig gjorde mig orolig. Det är tur att vi vet vad vi går för, men synd att det måste vara så här. Gång på gång.

Å andra sidan, att få cykla hem med solen i ögonen och se min "by" i sin fantastiska nya gröna klädnad var underbart. Fåglarna som talade om juni tidigare i vår måste ha hjälpt sommaren på traven. För nu börjar häggen blomma!

God dag till er. Nu går vampyren och lägger sig.