Jag har precis fått träffa Kurt som hamnat mitt i en grannfejd på Tv3. Han är sura gubben som retar sig på de ljud grannarna gör efter klockan tio på kvällen. Han rusar upp ur sängen och ryar i trappuppgången, ibland naken (men oftast har han knäshorts), och tycker att grannarna ska hålla käften. Han ringer inte på, utan skriker högt.

Vad ena grannkvinnan inte vet är att Kurt har funderat på att fråga henne om hon skulle vilja gå på restaurang med honom, för han tycker att hon egentligen är ganska trevlig. Vad grannarna inte vet är att Kurt älskar katter så mycket att han gråter när han hör en historia om hur hjärtlösa barn tänt eld på en katts svans för att flammande se den springa. Vad grannarna inte vet är att Kurt är ensam och gör honom mer ensam genom att utesluta honom helt.

Grannfejden löser sig tillslut och en tid senare träffar Robban med fredsmäklare honom igen och han demonstrerar glatt sina anpassade öronproppar i "salongen". Han jobbar nu frivilligt på katthärberget.

Många känner nog igen sura gubbar och tanter från sina egna liv. Min sura tant hette Etel och hade alltid gummistövlar. Hon väste åt oss barn när vi träffade henne i trappen och en gång hörde jag att hon sade "ska du inte räcka ut tungan åt mig också?" efter jag hade trotsat min rädsla och sagt hej till henne. Jag blev lite modstulen, men återupptog hejandet efter ett tag. Tillslut svarade hon hej, och någon gång log hon blygt. Hon hade tjocka glasögon och smutsigt, grått, tjockt hår. Hennes kläder var inte de modernaste och hon luktade filmjölk. Sura tanten gick alltid med blicken fäst vid marken eller trappstegen när man mötte henne. Hon hade en svartvit innekatt som hon brukade visa världen för från sin balkong, tätt, tätt tryckt mot sitt bröst.

Vad jag inte visste var att hon själv skötte sin gamla mamma, där i lägenheten snett ovanför. Vad jag inte visste var att hon en gång frågat min pappa om han visste vad en gammjänta var; "Det var någon som kallade mig det en gång", hade hon sagt. Han förklarade att det var en kvinna som aldrig hade varit gift och ingen av oss fick någonsin veta hur det kändes inom henne efter hon fått förklaringen. Ingen visste något om hennes drömmar eller förhoppningar. Ingen visste egentligen något om hennes ensamhet, eller varför hon trodde att jag skulle räcka ut tungan åt henne. Ingen gjorde henne mindre ensam.

Sura tanten flyttade sedan någonstans. I kväll undrar jag extra mycket vem Etel egentligen var.

 

Anders

11 maj 2009 08:59

Det påminner mig om en dikt av Hjalmar Gullberg som heter Stilla existenser:

Män som sköta sin befattning stilla
kvinnor som ha bott tillbakadraget
ingen har en aning om hur illa
deras liv kan vara sönderslaget

Sen minns jag inte resten, men den är fin, och väldigt, väldigt tragisk egentligen.

http://andersforskar.blogspot.com

 

Silje

11 maj 2009 12:48

... och helt omöjlig att hitta på internet för att kunna läsa i sin helhet. Finner den kanske någon gång.


(Jag tänker också: vem kan jag erbjuda mitt lillfinger för att lära mig hur man minns texter, så att jag också kan recitera?)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...