De brukar visa en lek på tv ibland. En nervös deltagare står bakom ett antal lådor och programledaren viftar med sina kort förklarar att deltagaren skall sticka ned handen i lådorna för att försöka identifiera innehållet. Oftast brukar det handla om en varierad samling djur som inte har det goda ryktet på sin sida. Kanske är det något slemmigt. I vilket fall så verkar det lika bra att förvänta sig det värsta, även om handen lika gärna skulle kunna möta en mjuk och varm kaninunge.

Det är lite så det känns. Som en nervös, spänd väntan innan jag måste stoppa ned handen i lådorna. Det är olidligt och jag vet att jag dessutom måste plocka upp vad än jag träffar på där nere och vårda det som mitt. Jag ska försöka förvänta mig kaninungar, gässlingar och solvarma sommarbär, och kanske är det slemmiga egentligen svalt svalkande och helt lent. Men det är ändå olidligt och det är jobbigt nu, så här innan jag tar mod till mig och stoppar ned handen.

 

A

23 juni 2010 22:52

Väntan brukar vara värst. Som när man badar och går i från stranden, istället för att hoppa från bryggan. Det är inte när man väl är helt blöt som är jobbigt, utan vägen dit.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...