När jag vaknade triggades jag åter av uppdiktade bilder och minnen. I något slags sömntöcken kunde jag räkna till fem alternativa scenarion varav inget passar mig. Det slutade med att jag sakta, som i slow motion, studsade mellan alternativ ett och alternativ fem...

En liten stund in i malströmmen började jag minnas mina frukostar på sängen, de som var bara mina och ingen annans, och jag saknade dem. Jag brukade dra upp rullgardinen och låta solljuset strömma in. Ibland lade jag mig i den varma solrutan på sängen och lät mig väckas inifrån och ut. Jag brukade hämta datorn och en riktigt obesvärlig tidning till sängen. Sedan hämtade jag naturell yoghurt med flytande honung i en liten skål. En stor mugg grönt te. Jag startade den lilla radion och myste medan jag åt min frukost, surfade, läste och vaknade.

Jag saknade de morgnarna så mycket att jag nästan fick en ledsen känsla. (Det är här jag alltid gör fel i vanliga fall).

Men så kallade jag mig själv knäpp och blev i stället lite arg;

- Men lägg av någon gång!

- Upp med rullgardinen!

- Hämta frukost!

- Hämta datorn och tidningen!

- Tänd sängbordslamporna, det blir ju mörkt om bara en liten stund!

- Nejmen skit i radion då, du har den ju liks i den där konstiga stugan vid havet!

- Skit i att LilleBror diskar under öppen kran i köket!

- Grotta ned dig i att det är varmt och mjukt i din säng och att det är fullkomligt tillåtet att trivas med att vara ensam! Störda flicka...

Resultatet blev relativt lyckat.

Jag sitter ju här och skriver.

Malström borde vara mitt efternamn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett inlägg till den som är in här och tittar om jag ibland uppdaterar, den som kommer att förstå detta. Att jag får ditt namn behöver inte beyda mer än att jag har någonting att kalla dig. Det blir bara vad du gör det till. Men jag tror ändå att det ...

Jag tänker ligga i min röda soffa och dricka upp det vin som finns kvar i glaset. Jag ska fundera på om jag verkligen borde rädda Brors katt och titta efter om det finns någon kompis till Klas någon stans, nu när Erik snart inte längre finns. Jag ska...

A, skulle du vilja lämna en @-adress i en kommentar till mig? Jag ska inte publicera. Jag vill säga en sak... ...

Vi brukade drömma tillsammans. Jag skulle bli veterinär. Det skulle hon också, och vi skulle bygga om morfars ladugård och öppna klinik. Det fanns inga som helst omöjligheter för oss och det var bara ett självklart faktum. Jag skrev till och med av l...

Allt sedan jag kan minnas var planen att min familj skulle ta över morfars gård en dag och jag minns mycket levande hur mamma och pappa planerade hur det skulle byggas om på toaletten och hur ett garage skulle fästas därinvid. Det bästa och ljusaste ...