Visst får man lägga in önskemål redan nu om vad man vill bli i ett eventuellt liv efter detta? Bra. Då vill jag bli sångare i ett grymt bra metalband. Inte tant.

Evergrey - A Touch of Blessing. För gamla goda tiders skull.

När jag var 20-någonting satt jag en gång på en grå ultrabuss till eller från stan. Framför mig satt en ung mamma och hennes (kanske) treårige son. Han var helt fascinerad av ringen jag hade i näsan och frågade mamman vad det var och varför jag hade en sådan. Då blev jag kallad för "tant" för första gången i mitt liv. Inte av sonen, utan av mamman. "Tanten kanske tycker att den är fin". "Mhm", konstaterade sonen och tittade lite till på mig medan jag log tillbaka. "Mhm", tänkte jag tillbaka.

Tant. Med näsring.

Spännande...

Ibland när jag cyklar hem med min gammelcykel med rosa rostig cykelkorg, både fram och bakljus, i basen grå yllekappa, svarta skor, svart "basker" och på toppen av allt min fullständigt livsfarliga cykelhjälm, kan jag nästan se mig själv som tant. Inte för att jag är någon, men ibland kan det kännas så. Som idag, när det gör ont lite överallt och när sinnet är aningen grått. Som idag, när jag är urlakad och jag tänker lite extra på ett fåtal begynnande rynkor vid ögonen.

Tant. Med näsring.

Spännande.

Då och då dyker de upp, de där man inte gillar. Och vad skönt att man faktiskt inte behöver gilla precis alla.

Blunda, videon är fruktansvärd. Britta Borg är desto bättre.

Britta Borg - Alla kan ju inte älska alla här i världen